När Rinkebystråket förvandlas från en kanal för fordonstrafik till ett befolkat gatustråk förändras också betydelsen av de broar som korsar över. Den tidigare så tydliga trafiksepareringen bryts och två nivåer ska nu samverka, inte hållas åtskilda. Den nya bron ska vara en tydligt formad gestalt, som viktig del i torgrummet och i kontrast mot övriga broar över Rinkebystråket. Den ska vara en plats, inte bara en passage över Rinkebystråket.

Gestaltningen av bron tar sin utgångspunkt i lätthet, som en vacker, exotisk insekt har den landat här, med sina vingar till hälften uppfällda är den redo att när som helst lyfta igen. Midjan är generös, benen är tunna med en fjädrande känsla och skalet är mässingsfärgat och glittrande. En stålbro med tunn brobana och stor genomsiktlighet i räckena. Brons arkitektur avspeglar konstruktionen, undersidan är tät längs den bärande balken, på sidorna av den bryts undersidan upp i triangulära perforerade ytor som reflekterar det inbyggda ljuset i olika riktningar. Nattetid blir bron en glimmande lykta. Brons sidor är utformade med stålnät och belyses från toppföljaren med ett varmt ljus. Bron utförs i tre spann med total längd ca 32,3 meter. Brobredden varierar mellan ca 3,5 och 5,5 meter. Rinkebybron var WAF finalist år 2016 i kategorin Transport.