Förslaget för bron är resultatet av ett parallellt uppdrag om en ny bro för kollektivtrafik, gång- och cykel i Malmö. Den nya bron över hamnbassängen utgör en viktig länk i stadsstråket som kontinuerligt ska koppla ihop Varvsstaden och Västra Hamnen med centrala Malmö. I den variationsrika stadsbilden, med broar och byggnader från varierande tidsepoker utformas förslaget med en lugn, horisontell rörelse och med hamnpirens enkla system med som förebild. Bron förenar stadsgatan och de rekreativa kajerna i en svepande horisontell rörelse. Bron utformas med generösa ytor i ytterkanter för att erbjuda platser för vistelse och utblickar, och ansluter till de planerade stråken kring hamnbassängen. Planteringszonen med trädrader i stadsgatan, övergår i bron till att brytas upp i hål, med visuell kontakt med vattnet nedanför, omgärdade av öar med sittplatser och låg grönska.

Huvudidén är rostfritt stål vilket höjer elegansen, reflekterar ljuset från vattenytan och minimerar underhållet. Räckena består av stålprofiler, beklädda med ett tunt rostfritt nät för maximal genomsikt. Funktionsbelysning sker med ljuspelare mellan cykelbana och gångytor, belysning av gångytor i räckets överliggare och stämningsbelysning i underkant på bänkar och sittytor.

Idén är att göra bron till ett socialt hållbart rum i staden, en mötesplats med unika kvaliteter och möjlighet till vistelse – inte bara en transportsträcka. Den är också hållbar i en enkel och robust konstruktion, med lågt underhållsbehov.

Folke Bernadottes bro över Djurgårdsbrunnsviken utgör i sitt läge mellan Museiparken och Rosendals slott en ny viktig koppling för gående mellan den norra och södra delen av Djurgården. Redan 2004 tog Kungliga Djurgårdens intressenter initiativ till att utreda en bro över vattnet i detta läge, som historiskt sett har föregångare i Karl XIV Johans flottbro, (1820– 1846) samt Stockholmsutställningen tillfälliga gångbro (1930).

Gestaltningen växte fram utifrån ett ingående analysarbete kring landskapsrummet, rörelsemönster på platsen och den historiska förankringen. Idén utgick från att spänna över hela vikens bredd i ett enda språng, utan att göra en stor och hög konstruktion i det känsliga historiska landskapet. Det kunde göras genom en trespanns, voutad balkbro, där ändspannen är mycket korta och mittspannet sträcker sig över hela vattenpassagen med samma segelfria höjd som intilliggande broar. Upplag för mellanstöd och broändar utgörs av en dold betongkonstruktion under mark som får bron att se ut som en enda båge över vattnet.

Balkkonstruktionen är utformad som ett fackverk av rostfritt stål som ger genomsikt och lätthet i uttrycket. Konstruktionstypen är modern och effektiv men refererar även till de närliggande äldre broarna, Djurgårdsbron respektive Djurgårdsbrunnsbron, vilka med sina fackverkskonstruktioner från 1800-talets var sin tids »high tech«.

Utvalt förslag i parallellt uppdrag om bytespunkt och stadsstruktur kring Danvikstorg inom stadsutvecklingsprojektet Danvikslösen. På uppdrag av Stockholm har förslaget bearbetats till detaljeplaneförslag och på uppdrag av SL har tre stationer och broar för Tvärbanan/Saltsjöbanan projekterats.

Utvalt förslag i parallellt uppdrag om bytespunkt och stadsstruktur kring Danvikstorg inom stadsutvecklingsprojektet Danvikslösen. På uppdrag av Stockholm har förslaget bearbetats till detaljeplaneförslag och på uppdrag av SL har tre stationer och broar för Tvärbanan/Saltsjöbanan projekterats.

Utvalt förslag i parallellt uppdrag om bytespunkt och stadsstruktur kring Danvikstorg inom stadsutvecklingsprojektet Danvikslösen. På uppdrag av Stockholm har förslaget bearbetats till detaljeplaneförslag och på uppdrag av SL har tre stationer och broar för Tvärbanan/Saltsjöbanan projekterats.

Välkommen till WordPress. Det här är ditt första inlägg. Redigera det eller radera det. Sedan kan du börja blogga!